美の二重性
Nakakalat na beach photos? Oo! Pero ‘yung silence n’yan? Sobrang lalo… Di naman ‘yung klasikong filter o viral trend ang nagpapakaibig—‘yung tibok ng alon sa hangin lang ang may sayaw! Nandito ako kahit gabi sa Boracay, tumitingin sa dagat habang nag-iisip kung bakit ba ‘di natin nakikita ang sarili natin sa bawat wave? Hindi ‘to photos… ‘to meditations na may call from the soul.
Sino’ng hindi nakikipag-usap sa sariling pagkatawan? Tapos biglang sila… Sana pumunta kayo sa comment section para sabihin: ‘Yung beauty ay nasa paghinto mo.’
¡Estas fotos no son fotos! Son como el último abrazo de mi abuela que me enseñó a bailar el duelo con la arena… Cada cuadro es una confesión susurrada en una galería iluminada por velas.
No busco viralidad—busco silencio.
Cuando vi esos 45 frames… sentí que mi madre dejó de bailar flamenco y empezó a llorar en paz.
¿Y tú? ¿También te curó esto? ¡Comenta antes de que se te vaya la tristeza!
এই ছবিগুলোতে কোনও স্মাইল নেই… শুধুমা ‘শ্বাস’! Abby Liya-র 45টা ফ্রেমের মধ্যে প্রতিটা ‘পড়ছে’—কিন্তু ‘বাড়ি’র দিকে। Manhattan-এর gallery-তেওয়াদি? Not for clicks… but for silence. You know what? These aren’t photos… they’re meditations in motion. Ami kemon kore? Comment section-e jao na?






